Ms Rockabilly

Dagen gik fortare än förväntat...när jag mockat och ätit gick jag ut en vända och tog en promenad, ganska lång sådan. Allting kändes så underbart, jag gick i linne och mjukisbyxor och jag frös inte! WEEI! Lyssnade på musik ur mobilen och bara strosade runt ganska ovetande om allt runt omkring mig. Men så ganska ensam efter en lite väg på bygden där jag kände doften av hägg och en låt som jag längtat att få höra, som jag äntligen får höra också...Det poppa upp en endaste tanke ur mitt huvud och det var...För första gången är jag inte ensam, för första gången i hela mitt liv har jag Anna Maria Carolina någon att dlea sitt hjärta till i början på denna sommar. Känna dofterna av solen, häggen och lite där till och veta att jag är inte särskildt ensam längre. Jag har någon som jag älskar och älskar mig tillbaka. Tanken var så underbar, jag visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen men jag ville bara släppa allt och bara blunda, tänka de tankar som får mig att le. Låta dom där tankarna sträva förbi mina sinnen och fylla mig till fullo. Jag visste verkligen inte vad kärlek var innan jag träffade Eric men jag visste att allt de jag upplevt och trott varit kärlek inte riktigt kännts rätt alltid har det varit något som inte gått som det skulle. Att känna känslan av fel kommer jag aldrig glömma. Du lever som i ett inte, du vill bara glömma, gömma och ja helt enkelt försvinna under sängen. Men nu vet jag att jag behöver inte känna mig ensam och lämnad längre. För jag har någon som ringer mig och frågar hur min dag varit, om jag mår bra och jag kan bara svara och säga att allt är underbart, de gånger jag till din röst får höra. Men en sak är säker innan Eric var jag inte så ensam som det låter, jag hade mina vänner, min familj och massa människor där till så jag var aldrig ensam det var bara en känsla där innen som sa till mig att jag saknade något i mitt liv så de var en orsak till att jag kände mig så ensam och utelämnad på ett sätt. Men just det ögonblicket då jag visste att jag är inte ensam kändes det som om jag stod stilla och lät världen gå förbi mig flera varav men jag gick ju fortfarande och en bil som susade förbi väckte mig ur mina tankar och jag pinnade på för att hinna hem till Tv:n.

Allt låter som en dans på rosor men bara så ni vet det är det aldrig, det finns vissa stunder då världen är lite svart och grå. Men de har vi nog alla upplevt. Inge fel med det, kommer alltid vara så.

Men de var väl dessa tankar för denna gång...

// A